14. Den andra systern Boleyn av Philippa Gregory
Jag har varit nyfiken på boken ett bra tag. Den är typisk populärlitteratur. Ganska bra tempo, inte alltför vältecknade karaktärar och förstapersonsberättare. Jag tycker verkligen att poplitt (heh, är det ett ord? Fast det ger kanske fel associationer…) överanvänder förstaperson. Det är svårt att göra väl, även om jag verkligen gillar det och det finns många bra böcker som använder det. Iaf. Jag gillar böcker som får mig intresserad av saker jag aldrig tidigare egentligen tänkt på och Henrik VIII är verkligen en av dem. Dock måste jag säga att jag verkligen hatar konventionen att översätta kunganamn etc. till svenska. Ingen kan få mig att tro att Frankrike hade en kung som hette Frans! *morr* Jag gillar inte att byta ut namn på personer, de har ett namn så varför inte använda det? Plus att det gör saker svårare om jag skulle vilja söka upp mer information om denne Frans I i andra källor än på svenska.
15. Blodssystrar av Celia Rees
En Wahlströms ungdomsrysare. Inte alltför bra, för mycket tur och omständigheter i slutet, men innan dess måste jag hålla med Sanna om att det var väldigt roligt med en huvudperson som faktiskt fattade saker, pratade med folk och gjorde upp planer. Och hon var en flicka! 
Boken var precis den sortens dåliga litteratur vi alla behöver ibland.
